Alva Nylander

Operationen

Publicerad 2014-05-23 13:21:52 i Vardag,

I Onsdags kväll åkte jag och mina föräldrar upp till Umeå. Jag har inte berättat om det men jag har nämnligen haft ett hjärtproblem, hjärtrusningar. Dessa har kommit när jag t.ex sprungit/spelat fotboll/idrottat och ja ansträngt mig. Att ha hjärtrusningar betyder att hjärtat slår väldigt, väldigt snabbt. Den vanliga pulsen när man sportar brukar ligga på ca 100 slag i minuten och vid hjärtrusning kan man ha nästan 280 slag i minuten. Det här var ganska läskigt och då vi inte visste var det var, och fick då veta vad det var och de rekomenderade operation.
Väl framme i Umeå hade vi riktigt mysigt, köpte frukt och bara myste. Vi fick bo på patienthotellet precis över vägen från hotellet. Jag älskar att bo på hotell så det var härligt.
 
Dagen efter vaknade jag 6, åt frukost och somnade om igen, jag fick inte äta 7 timmar innan operationen, så därför klev jag upp extra tidigt för att få något i magen i alla fall! Sedan gick vi mot sjukhuset, där blev jag inskriven och fick göra en massa olika blodprover och pratade med olika läkare och sjuksköterskor. Tillslut fick vi ett rum, där vi hängde i ett bra tag.
 
Jag fick ta mediciner och sedan duscha med tvål med sprit för att bli helt ren från bakterier. Sedan fick jag hoppa in i ett stort nattlinne, ett par gigantiska trosor och fick lägga mig i sängen. Efter ett tag kom en sjuksköterska som körde mig till operationssalen, där presenterade de sig satt på mig EKG-lappar sedan fick jag en spruta och sedan sövde de mig.
Jag har inte alls varit nervös för operationen, förens typ 5 minuter innan när sköterskan kom och hämtade mig då blev jag så himla nervös!
 
Efter operationen på uppvaket, var jag helt snurrig och okontaktbar på grund av narkosen, märkte det till och med själv. Mamma och pappa gav mig en nalle med ett hjärta runt halsen också som var så gosig. Mer från det här minns jag inte riktigt, men när jag sedan vaknade till riktigt efteråt så hade jag så himla ont i ljumsken (de gick in till där). Känner fortfarande av det nu en vecka efteråt men absolut inte lika mycket som då. Nu hoppas jag på att allt är bra igen och att jag kan få träna som vanligt!
 
Haft en lång bloggpaus i samband med detta och massa annat, med det gjorde sig självt liksom. Tack till alla som lyckat till och stöttat! ♥

Kommentarer

Postat av: Nicolina

Publicerad 2014-05-25 09:34:38

Älskade Alva, har varit så orolig.. Hoppas allt kommer att bli bra. Jag älskar dig<3

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela